söndag 29 december 2013

Saker att göra när jag har tid



Mellandagarna, de där härliga dagarna när man fortfarande är hemma och julen dröjer sig kvar med dofter och lugn. I studentens värld dagar när man försöker frambringa någon form av disciplin för att sätta sig och plugga inför de sista veckorna av terminen, som faktiskt inte är slut förrän i mitten av januari. 

Det finns så mycket jag skulle vilja göra, böcker jag vill läsa och saker jag vill pyssla med. Därför funderar jag allvarligt på att skaffa mig en  liten anteckningsbok där jag kan skriva ner sånt som  jag vill göra, så att jag när jag är ledig kan  plocka fram den och komma ihåg alla de där önskningarna. En sak jag skulle skriva ner i boken är att köpa mig en (annan) fin anteckningsbok att skriva ner mina dikter i. Jag hade en period på gymnasiet när jag skrev mycket dikter, längst bak i kollegieblocken. När jag tog studenten och rensade bland blocken rev jag ut alla sidorna med dikter och lade dem i en plastficka, där de har legat sedan dess. Jag tycker om att skriva för hand och det är något visst med riktigt fina anteckningsböcker, det känns som en trevlig sysselsättning när jag någon gång är ledig.

lördag 28 december 2013

Fridfullt och stilla

Julen är förväntningarnas tid, mysets tid, ljusets tid mitt i vintermörkret. För mig är det några av de bästa dagarna på hela året, och även om skolböckerna följt med hem var jag helt ledig från alla måsten hela julhelgen. 
Min julafton inleddes med att tomten varit på besök och lagt ett paket i min julstrumpa som vi brukar hänga upp. Efter frukost med familjen gick pappa och jag på julbön i kyrkan och träffade alla som vi brukar träffa där varje år och önska en god jul. Julafton innehöll även julbord, Kalle Anka klockan tre med dignande kakfat på soffbordet, julklappsutdelning med rimmade verser på paketen, glöggmys och sällskapsspel. 
Det var så skönt att vara ledig och hem-hemma, det var länge sedan jag var så avslappnad. Och julefriden höll i sig både juldagen och annandagen, jag har njutit av att bara vara under en filt i soffan med min stickning. 

söndag 22 december 2013

Julkänslor äntligen

Igår vinkade jag av en vän på stationen 9.30 och tog sedan pågatåget själv 9.39. På ryggen min stora ryggsäck, i ena handen min Kånken full av böcker och i den andra handen hornet, stickningen och kassen med julklappar. Mitt mål att jag måste kunna bära min packning själv uppfylldes, men det var nätt jämt och jag behövde stanna med jämna mellanrum. 
Första destinationen för min julresa var Billeberga station där jag blev hämtad av min snälla morfar (nu fick jag inte längre bära alla väskor själv) och så landade jag in hos mormor och morfar. Vi hann sitta ner och prata en bra stund, sedan kom bilen från  Halmstad ner och familjen kom in de med. Årets julklapp till mormor och morfar var en stor korg med diverse julkakor, sylt, saft och bröd, alltihop hemgjort. Själv bidrog jag med en mjuk pepparkaka gjord enligt familjereceptet.

Manglad duk och finporslin, julstämning och lugn.
Till slut reste vi oss från kaffebordet, och det var dags att köra hem-hem för att fira jul. På kvällen strök jag julgardinen och satte upp adventsstjärnan på mitt flickrum. Min december har inte varit så fylld av julkänslor så jag rivstartar för att hinna ikapp till julafton. Ställde fram några av mina änglar tillsammans med en julklapp i form av ett fint ljus, med ett althorn på! :)

söndag 15 december 2013

MelodiMusicCorpset Bleckhornens Julkryss!



Julkoncerten, den stora och magiska, är nu avklarad. Styrelsens första stora uppdrag är fört i hamn och vi klarade det!

Precis som varje år hade vi julkoncertsvecka med rep varje kväll i AF-borgens stora sal. Vi hade bastusittning i AF-borgens bastu på taket, med utsikt över hela Lund, och sitta-i-en-ring-och-prata-tills-klockan-blir-på-tok-för-mycket-men-det-är-så-mysigt-kväll. 

På torsdagen drog det in oväder över södra Sverige och vi hade en klass 3-varning över hela Skåne. Med ganska kort varsel tog vi beslut på att ställa in repan, och tur var nog det för det flög både takpannor och stora grenar. Dock var det många som redan dykt upp, alternativt tyckte att "lite storm är väl inte så farligt", och repan blev en mycket rolig repa med grupper lite här och var i konstiga sättningar som spelade tillsammans. Själv stod jag och spelade (horn) med två Bb-klarinetter, en Eb-klarinett, en trombon och ett eufonium, en mycket intressant sättning som fungerade förvånansvärt bra. Det är inte ofta jag står bredvid höga träverket, men vi hade till och med lite figurer ihop upptäckte vi!

På fredagen kom vår solist, hornisten och stämledaren för hornsektionen i Malmö Symfoniorkester Henrik Hallén, för att repa med oss. När han har spelat några toner slår dirigenten av och Henrik frågar "vilken tonart spelar orkestern i?". Det visar sig att hans noter är i Eb men det bekymrar honom inte utan säger att "jaja, då får jag väl transponera". Men då inser ju vi i hornsektionen i orkestern att våra noter också är i Eb, och att jag därmed inte ska transponera vilket de tre andra hornisterna bör göra (althorn resp. valthorn). Plötsligt försvann alla märkliga dissonanser och stycket "Hunter's moon" var inte alls lika konstigt som vi trott. 

Lördagen, julkoncertsdagen, inleddes med frukost hemma hos mig. Min syster Ida kom och satte upp håret på mig och Elin och sedan tog vi bussen ner till stan för att repa det allra sista. Efter att ha fixat oss (och blivit ytterligare fixade av Anna i baletten: "Ni har för lite smink, ni kommer ju inte synas på scen. Kom ska jag hjälpa er") gick vi i styrelsen ut i Lundagård för att fotograferas i snön framför Universitetshuset. 

Styrelsen 13/14. Foto: Jens Hunt
Klockan 15(..) var det dags för den första koncerten! Den drog lite ut på tiden och vi fick skynda oss att fixa med maten mellan koncerterna. Precis när vi ätit upp hörde vi ett ljud. Brandlarmet! Lunds debattsällskap hade använt spisen i källaren  och lyckats tillaga något lite väl bra (?) så vi fick utrymma hela borgen en kvart innan galaföreställningen! Vi tog gruppfoto framför brandbilen och sjöng vår signaturmarsch Blaze Away (alla sjöng sina egna stämmor, mycket intressant) och jag fick tack och lov låna en frackjacka att ta på över klänningen. 17.57 släpptes vi in i borgen igen och 18(inte ..) kunde vi dra igång vår andra föreställning. Vi fick mycket beröm från gamla corps som satt i publiken, både Bleckhornsakademien och den förre dirigenten var mycket nöjda med oss vilket såklart var roligt att höra! 

Efter konserterna röjde vi scenen och dukade långbord, sedan hade vi bankett med trerätters middag och dans till långt in på småtimmarna. Julkoncerten är verkligen en kväll att minnas!

tisdag 26 november 2013

Dagens lista:

Dagens tenta: plättlätt! Om jag kuggar den har jag missuppfattat alla frågor grovt, och det har jag inte :)

Dagens bästa: en balklänning är nu införskaffad! Jag är mycket nöjd :) För att få se den är det bara att gå på Bleckhornens julkoncert den 7e december i AF-borgens Stora sal (biljetter via mig). Eller så kanske jag lägger ut en bild. Men gå på koncerten oavsett!

Dagens fika: vaniljlatte och skogsbärspaj på Barista i Malmö. Två helnöjda tjejer med varsin balklänning i en kasse, vi unnade oss en kopp rättvisemärkt eko-kaffe!


Dagens spontana: tja, när man ändå är i Malmö kan man ju åka till Ikea :)

Dagens fnitter: de var många... När jag och Elin umgås tenderar det att bli så :)

söndag 24 november 2013

Hurra! Idag är livet underbart!


Hurra, idag är en fantastisk dag! Jag har en underbar träningsvärk i alla muskler som man använder när man bär sin bästa väns möbler och prylar när hon flyttar, och varenda rörelse jag gör resulterar i ett litet stön och en påminnelse om hur roligt vi hade igår. Jag har sovit jättegott i natt (tack igen till flytten) och började dagen med finfrukost med tidning och levande ljus. Jag ska plugga statistik till en tenta som alla säger är jätteenkel, så jag behöver inte ens vara stressad när jag pluggar utan kan bara sitta och njuta över hur välplanerad och duktig jag är. Utomhus skiner solen och i eftermiddag har jag en långpromenad inplanerad. Hela jag vill ropa HURRA! högt så att hela världen hör och förstår hur underbart livet är idag! :)

fredag 22 november 2013

Bra vänner är som säkerhetsbälte i livets bergochdalbana

väggdekor


Igår försökte jag att hantera min att-göra-lista. Jag lyckades ganska bra med min plan, att hantera mängden med inställningen att göra det bästa av situationen. Jag var välplanerad, i god tid och hade rätt saker med mig. Jag cyklade till och med till orkesterns lokal jättetidigt för att säkert kunna göra det jag skulle på datorn innan den blev upptagen av någon annan, och sen satt jag och pluggade. Efter ett tag kom några vänner indroppandes, satte sig i varsin fåtölj de också och vi satt och pluggade i en sorts tyst samförstånd. Som om vi umgicks, fast ändå fick saker gjorda var för sig. När det började närma sig repan kom det mer folk och vi satt istället och pratade och hade det trevligt.
Hela tiden hade jag en positiv inställning, men stressen gjorde sig ändå påmind då jag fick hantera lite mer än jag planerat in att klara av. När en av mina bästa vänner också anlände släppte därför min positiva inställning för en stund och jag fick, med hennes tillåtelse, gnälla av mig ordentligt och sucka över energiläckorna.

Men när jag fått lätta på trycket, släppa ut lite genom min fina vän och ventil, då blev det roligt igen. Repetition med världens bästa orkester, eftersits med fantastiskt fina vänner och en cykeltur genom Lund sent på natten hem till sängen. Jag började inte förrän ett idag så jag kunde unna mig en sådan kväll och sova ut idag. Idag har jag lärt mig om ett referenshanteringsprogram som vi ska använda när vi skriver uppsats, så himla enkelt det plötsligt blev att referera! Och sen har vi haft styrelsemöte med go-fika på café och enbart roliga diskussionsämnen. Imorgon ska jag hjälpa min vän att bära flyttkartonger, hon flyttar några hundra meter och det blir så mycket roligare om man är flera!
 

torsdag 21 november 2013

På att-göra-listan står... allt?

Igår kom tentaresultaten, och som jag misstänkte nådde jag inte ända fram den här gången. Två poäng ifrån för att vara precis. Jag ska kolla igenom tentan imorgon när jag hämtar ut den och se om det skulle kunna gå att rätta upp de där två poängen och få mig på rätt sida gränsen, men helt ärligt tror jag inte det. Jag kunde helt enkelt för lite den här gången och då ska man inte heller klara tentan.

Så nu har jag en 15 hp-omtenta att plugga till (även om den på pappret är värd mindre för att vi inte ska få krångel med CSN, tack fakulteten!). Det är ju inte så farligt, jag har ju läst det mesta redan och behöver bara fräscha upp det jag kan plus bli lite bättre på det jag missade. Typ. Omtentan är den 10 dec, tisdagen efter Bleckhornens julkonsert.
På tisdag har vi en liten minitenta i statistik som avslutning på den inledande teoridelen till kandidatuppsatsen. Den är enligt kursare som gjorde den i våras "jätteenkel" och man behöver bara gå igenom föreläsningshandoutsen (bestämd form i plural på den om ni kan...) några gånger för att klara den.
På onsdag drar vårt projekt för kandidatarbetet igång. Det är inte riktigt klart vad vi kommer att göra, men vi ska troligen jobba laborativt som en liten del i ett större forskningsprojekt om Parkinsons sjukdom. Det blir förmodligen heldagar i labb, och skrivande överallt där vi kommer åt. Vårt stora mål är att få färdigt själva uppsatsen innan jul så att vi kan ha en avslappnad jul hemma och kan börja med presentationen och opponering efter jul.
Och nästnästa vecka är det dags för Bleckhornens årliga julkonsert, med repvecka hela veckan innan (föreställningar på lördagen). Då repar vi från 17.30 eller 18 varje dag, vilket brukar vara roligt och trevligt.

När jag messade mamma igår och konstaterade att jag har lite att göra framöver sa hon att "ja, du lär behöva 30 timmar på ditt dygn nu ett tag". Det är nog sant. Men att allas dygn har 24 timmar är en av de få saker som faktiskt är rättvisa här i världen, och inget jag får hänga upp mig på. Jag har därför för mig själv övervägt vilka alternativ jag har. Antingen blir jag jättestressad och deppig över hur mycket jag har att göra och hur synd det är om mig. Eller så konstaterar jag att situationen är ett faktum som jag måste hantera oavsett, och om jag deppar ihop blir jag bara jobbig för min omgivning och mig själv. Därför har jag bestämt mig för att gå in i det här med en positiv attityd och en plan hur jag ska lägga upp arbetet, följer jag planen ska det nog gå vägen. Det ska gå!
När jag gått i mål kommer jag förmodligen vara lika trött som jag var när den här bilden togs, efter nästan tre timmars ultralång-distans orientering. Men förhoppningsvis också minst lika nöjd!

lördag 16 november 2013

Rephelg med corpset

Den här helgen har vi rephelg med orkestern inför vår julkonsert och idag har vi spelat i drygt fem timmar (plus lite pauser däremellan såklart. Med fika såklart!). Halleda vad min läppar värker! Jag tyckte ändå att jag har okej ambis, men eftersom jag i år vågar ta gör mig lite mer och har lite större självförtroende på hornet har jag fått några förstastämmor! (eller ja, tagit några förstastämmor, jag är ju stämledare för horn/euf. Men jag tog några tråkiga stämmor också som kompensation, jag lovar.)Förstastämmor betyder oftast höga stämmor, och höga stämmor betyder att när man tröttnar i läpparna är det bara att pressa ändå! En del förstorar sina läppar med plastikkirurgi, men de borde provat att spela ett brassinstrument först...

Jag fick ett sms från mamma igår, hon undrade om jag äter något hemma hos dem i helgen. Förut skulle det varit ett helt vanligt sms, jag har åkt hem i stort sett de flesta helger sen jag flyttade till Lund för snart två och ett halvt år sedan. Men för några veckor sedan tog mitt förhållande med min pojkvän slut, och samtidigt känner jag mer och mer att jag trivs väldigt bra i Lund. Min lägenhet är ju som sagt numera "hemma", jag har de flesta av mina vänner här och stora delar av mitt liv också. Bleckhornen till exempel.

Jag tänkte på det där med Bleckhornen och hur mycket orkestern faktiskt betyder för mig. Det är egentligen den första grupp med jämnåriga jag fått tillhöra helt utan villkor och utan att vara ett dugg annorlunda än den jag är.  Corpset är helt klart den grupp som kommit mig närmast om hjärtat, och jag ser framemot rephelgens dag två imorgon! Ikväll har jag suttit/legat på min soffa, ätit räkmacka och stickat. Jag har tända ljus och jag njuter av hur tyst det är. För även om orkestern är underbar så låter den en hel del! Men det är ju också tanken :)

Räkmackor och tända ljus, lugnt och skönt är underbart!

måndag 11 november 2013

Tentaperiod och stormar

Så var tentaperioden över för den här gången, tentan är skriven och resultaten får vi, om vi har tur, i slutet av den här veckan. Det känns inte allt för osannolikt att jag för första gången får ladda om inför en omtentaperiod, men någon gång ska vara den första. Det har hänt och händer så mycket i mitt liv i höst, både yttre och inre stormar som jag försöker rida ut. Samtidigt känner jag att jag verkligen trivs här nere i Lund nu, på ett helt annat sätt än jag gjort tidigare. Bara en sådan sak som att det nu känns naturligt att säga "hemma" om min lägenhet! Det är skönt att ha en hamn i stormarna.

Skrev en dikt i tentaplugget:

A capella i moll
 
Gråväder trots gulnande träd,
vardagen pågår därute.
På köksbordet hopas böckerna,
och på golvet, och i soffan.
Ett rusande stillestånd, tovor jag ska försöka reda ut.
Tror på något större, men är fast i det mindre. Som att försöka ta sig ut utan dörr.
Kaffet i den stora muggen kallnar,
även det bortglömt.
 
 
Sedan gick jag på tentasittning med patologitema! Jag var utklädd till bipolär sjukdom:

måndag 28 oktober 2013

Koltrastens näbb

Dikten har legat och grott länge, första meningen fick jag i våras men inte förrän nu har jag vetat hur den slutar.


I mitt hjärta bor en koltrast,
han har så vacker näbb.
De svarta fjädrarna skimrar,
ett djup inom fågeln, ett djup inom mig.
Vad ryms i djupet, vad är dolt i det mörka?
Koltrastens sång stiger, han breder ut sina vingar som en bro.
Den gula näbben vill lysa mig den rätta vägen.
Jag lyssnar inåt och följer ljuset,
koltrastsången leder mig.
Det bor en koltrast i mitt hjärta,
han har så vacker näbb.

 

söndag 27 oktober 2013

Höstcorpsafton

 
Igår hade vi i Bleckhornen sittning, årets Höstcorpsafton! Jag hade på mig min nya klänning från Ellos och jag kände mig jättefin! Den har lite femtiotalssiluett med puffig kjol och är prickig, det kan nästan inte bli mer Malin-igt!
Eftersom jag i år sitter i styrelsen började kvällen hemma hos vår ordförande med fördrink för alla nya provelever (ännu inte invalda medlemmar) och sedan cyklade vi ner till Tarmen (vår lokal) för trerättersmiddag. Vi var nästan 50 sittande vid tre långbord och sexmästeriet hade lagat gudomligt god mat! Temat var ungerskt eftersom vi var i Budapest på corpsresa i somras, och under middagen delades resemedaljerna ut.
Det roligaste under kvällen var att vi i styrelsen hade, i största hemlighet, övat in en av balettens danser. Ingen anade något, alla trodde att vi traditionsenligt skulle byta instrument med varandra och spela fruktansvärt dåligt precis som styrelsen brukar göra varje Höstcorpsafton. Minerna på corpset när vi kom ut, iklädda balettkläder inklusive glitterslips på killarna, och körde "Does your mother" var oslagbara! Vi var supernervösa inför uppträdandet, men det gick så himla bra och efteråt var det som ett lyckorus i hela kroppen!
Kvällen övergick i natt, folk hade med sig sina instrument och det jammades till långt in på småtimmarna. Jag dansade och skrattade, och först när klockan blivit fyra (vintertid...) blåste jag ut mitt ljus bredvid sängen och somnade väldigt gott.
 
 

söndag 13 oktober 2013

Omvänt teodicéproblem

Tacksägelsedagen och faktiskt även den dag jag själv döptes på för 22 år sedan. Eftersom jag är i Lund den här helgen passade jag på att gå till Domkyrkans högmässa. Det jag tog med mig därifrån var det här citatet:

"Hur kan det finnas så mycket gott i världen, om inte Gud finns?"

 
Omvänt teodicéproblem, intressant vinkel :)

fredag 11 oktober 2013

Ibland besviken till tårar, ibland inte

Jag är orienterare. Inte på toppnivå, men när jag är tränad kan jag springa ganska fort ändå. Orientering är en individuell sport, och man kan träna och tävla helt på sin egen nivå. Det finns tävlingsklasser för alla åldrar, från 10-åringar och upp till 95+, och det är den stora styrkan i sporten. Det finns få sammanhang där människor i olika åldrar umgås, i vårt fall diskuterar dagens skog och banor över en kopp kaffe och prickig-korvsmörgås i solskenet på tävlingsplatsen.

Varje år finns det ett antal stafetter som man kan ställa upp i. I stafetterna tävlar man för sin klubb, oftast i åldersklasser. För min del innebär det D21 (damer 21-34 år), svart bana (svårast). Men vid några tillfällen arrangeras det stafetter där det gäller att ha en bredd i laget, med löpare av båda kön och i flera ålderskategorier. De två stora tävlingarna som jag varit med på är Tjoget och 25manna. Tjoget är en tjugomannastafett som pågår lördag till söndag en helg i juli. Starten går på lördag eftermiddag och segrande laget går i mål söndag förmiddag. 25manna är precis vad namnet antyder, men eftersom det på fem sträckor går ut fyra löpare parallellt tar stafetten inte mer än ungefär sju timmar.

I år blev det ingen av stafetterna för min del.

Jag hade siktat på Tjoget. Jag tränade hela våren med stafetten som mål, eftersom jag tycker att stafett är roligt och Tjoget är den roligaste stafetten. Gruppkänslan, sova tält, njuta av värmen (alltid kanonvarmt på Tjoget utom året när det regnade), grilla med klubben och heja på sina lagmedlemmar, det är härligt. Men jag blev inte uttagen. Trots att jag hade satt nytt personligt rekord på testrundan ganska rejält. Om uttagningen var rättvis är jag inte rätt person att avgöra, men jag var så fruktansvärt besviken. All träningslust rann ur mig, och den helgen var en soffsittar-helg.

25manna är imorgon, och jag kände att efter en månad av förkylningar när jag inte kunnat träna alls är jag inte i form att springa. När min nuvarande förkylning inte heller vill släppa taget om mig fick jag lägga ner planerna och lämna återbud. Det känns nästan skönt, plötsligt fick jag en helg extra. Jag hade ändå inte kunnat göra det lopp jag ville på grund av min obefintliga kondition kryddad med hosta.

Nu är planen att ta hand om mig och bli frisk, sedan göra en grym träningsvinter och fantastisk vår och toppa det hela med att slå pappa på testrundan nästa sommar. Och bli uttagen till Tjoget såklart!

Karin Boye skrev i sin dikt "I rörelse":
Nog finns det mål och mening i vår färd - men det är vägen, som är mödan värd.
Det är nog både sant och riktigt, men för att orka fortsätta vandra vår väg behöver vi nå våra må, ibland. Så att vi kan få sätta nya mål att fortsätta sträva mot.

torsdag 3 oktober 2013

Smått och gott

Ny månad, nytt blad.
Kalendern heter "Ro för själen" och är gjord av Kerstin Svensson från Sennan utanför Halmstad.
Pannkakor gjorda på eko-grahamsmjöl, eko-ägg och eko-mjölk. Till det serveras eko-sylt. Just nu har Naturskyddsföreningen kampanjen #byttilleko, jag är med och gör vår planet bättre!
Smoothie gjord på 1/4 färsk ananas, 1 pressad apelsin, knappt 1 cm färsk ingefära och typ 1 tesked honung. Jag har helt snöat in på smoothies för tillfället, det är gott!
Upptäckte att tvättstugan här på Kämnärsrätten inte har automatiskt tvättmedel (=hurra, jag får lukta som jag vill!). Det resulterade i att jag fick göra en snabbvisit på Willys. Kändes helt student-normalt att handla enbart kaffe och tvättmedel.

Förkylningsdags igen

Suck. Jag som tyckte att jag varit förkyld färdigt för i år. Men nehe, det var visst dags igen. Jag är dock inte fullt lika hängig den här omgången, däremot har min rygg bestämt sig för att säga upp sig. Igår kväll kunde jag knappt sitta, då blir det inte mycket gjort i pluggväg. Innan jag gick och lade mig smorde jag in hela ryggen och nacken med liniment och idag är den lite bättre.
För att försöka hindra förkylningen att blomma ut helt googlade jag efter recept på anti-förkylnings-smoothies och hittade det här:
 
Transient
http://systerbolaget.squarespace.com/blogg/2013/8/31/en-smoothie-mot-annalkande-frkylning

Jag provade (-citron för det hade jag ingen) och det blev riktigt gott! Om det hjälper mot mina virusar är väl en annan fråga, men placebo-effekten är ju vetenskapligt bevisad så om jag ser till att tro på det här riktigt mycket så ska det nog fungera. Skål!

måndag 30 september 2013

Ta hand om mig själv en stund

Det är mycket som händer nu och jag behöver verkligen tänka mig för så att jag är noga med att ta hand om mig själv. I fredags kväll ägnade jag mig därför åt mig själv och inget runtomkring-grejs. Jag var ute och sprang en liten kort runda i solskenet, tog en lång varm dusch och lade en ansiktsmask som jag köpt på Body Shop. Sen kom Markus och vi åt mat ihop och såg på Dobidoo på SVT play. Tända ljus och sitta två i min nya soffa, lugn och ro. Önskar mig fler såna kvällar.

Klicka för större bild

söndag 29 september 2013

Solskensspelning

 Så är ännu en helg passerad och därmed ännu en vecka avklarad. Det har varit en händelserik och krävande vecka, med vårdcentralspraktik, föreläsningar och mycket Bleckhornen såklart! Vi har haft tre spelningar i helgen och på en av dem blev vi fotograferade av flera åskådare, bland annat av http://kaffehornan.blogg.se/2013/september/spex-pa-slottet.html! Fina bilder och ett fantastiskt härligt väder!
 
 
 
 

onsdag 25 september 2013

Besök i verkligheten

När jag sitter böjd över böckerna känns ofta den kliniska vardagen långt borta, och patienterna med deras problem ofta bara abstrakta figurer, återgivna i en färgad ruta i boken. De senaste tre dagarna har jag varit på besök i verkligheten bortom boken, på vårdcentralspraktik.
Iklädd vita kläder, fantastiskt bekväma men mentalt på tok för stora (kan jag leva upp till den bild jag ser av mig själv i spegeln?), och med stetoskop i fickan har jag gått bredvid olika läkare. Jag har fått prata med patienter, undersöka och fundera kring diagnoser.
Jag har sett hur vårdcentralen fungerar från vårdpersonalens sida, med datorsystem (som krånglade), tidsbrist och samtidigt ett stort tålamod med patienter, varandra och mig. Jag har lärt mig mycket, och just nu känner jag att jag nog ändå har slagit in på rätt väg i livet. Det är en skön känsla.

user icon

måndag 16 september 2013

Regnrusk-dag slutade i solsken, fast det är mörkt ute

Dagen idag inleddes med ett regnigt grått Lund. Klockan 8.00 infann jag mig på patologen vid sjukhuset för obduktionsundervisning. Det var min andra obduktion och lite mindre jobbig än förra gången. Det underlättar rent mentalt när det är ett någorlunda förväntat dödsfall och det finns en frid i ansiktsdragen.

Jag och döden är dock inte överens än, jag har svårt att bara acceptera den och har ingen klar bild över vad jag tror händer efteråt, så det är fortfarande jobbigt. Jag hade en liten konversation med himlen häromdagen om huruvida jag skulle hoppas på att någon skulle dö så att inte obd.undervisningen blev inställd. För jag kan ju inte hoppas att en människa ska dö för att jag ska kunna ha lektion! Jag tände ett ljus i domkyrkans ljusbärare för vem det än skulle vara.

Även den här gången fick jag gå ut några gånger, det blev för mycket märkliga intryck på en gång. Det kändes skönt att det inte bara var jag som fick gå ut, och vi i gruppen höll koll på varandra. Efteråt satt vi några stycken och pratade av oss över lite frukt, det är skönt att landa i verkligheten efteråt och känna att oavsett vad som precis hände så är åtminstone jag fortfarande levande, här och nu.

När jag kom hem gick jag in i duschen och sköljde av mig oro och obehag, den inbillade lukten och känslan av latexhandskar. Resten av dagen har jag pysslat runt med i princip allt utom att plugga. Jag har inte haft det minsta ro att sätta mig, bara trött och rastlös om vartannat.
När kvällen kom gjorde jag i ordning en skål med fruktsallad, varm nyponsoppa och smörgåsar. Då ringde det på dörren! "Vem kan det vara?" och "Jösses vad det är stökigt!" hann jag tänka innan jag öppnade och där stod Elin och Victor. "Hej! Vi våldgästar dig!" Så de kom in, tittade på min nya lägenhet, hjälpte mig att fundera möblering, drack varsin kopp te, pratade och fick mig att må allmänt bra. Bra vänner är nog det finaste man kan ha tror jag.

onsdag 11 september 2013

Fransk jazz och min jordglob

Föreställ er:

Min egen lägenhet, jag stänger dörren om mig och är faktiskt hemma hos bara mig.
Tända värmeljus i ljuslyktor, varmt och mysigt garn i nystan i min handarbetskorg, bokhyllor med böcker och trasmatta på golvet. Fönstret ramas i av gardiner och på amerika-kofferten som fungerar som soffbord står min jordglob som jag fyndade på torget.
Jag lagar mat i mitt pentry, som efter den första besvikelsen över att det inte var ett "riktigt" kök fungerar riktigt bra, med stillsam jazz på franska i bakgrunden. Ikväll ska jag dricka te ur en av mina mumin-muggar.

Tänk, en del av det är redan verklighet.

tisdag 10 september 2013

Äntligen en pluggdag att vara nöjd med!

Idag var första dagen som jag faktiskt fick ro att sätta mig ner och läsa det jag ska. Inte allt, inte perfekt, men jag satt ner och vardagen är äntligen tillbaka. Dagen inleddes med "Mini case", dvs en arbetsmetodik som går ut på att vi sitter i en mindre grupp (dvs i min klass typ 20 personer = mindre grupp) och får ett patientfall som vi sedan med hjälp av en handledare och en arbetsgång. Klurigt och väldigt givande, och jag kan nog mer än jag tror! :)

Min förkylning drar sig tillbaka mer och mer, imorgon kanske jag kan orka träna. Eller åtminstone gå en rejäl promenad, håller tummarna för bra väder! Jag gillar den tidiga hösten, när årstidsbytet egentligen bara känns i luften. Kristallklar luft, soliga dagar, krispiga morgnar med dis över vägarna. Hoppas på många sådana dagar i höst!

Jag har även kikat in på Gudrun Sjödéns hemsida, och där blev jag kvar. Så mycket fint! Funderar på att byta stil drastiskt och bli kulturtants-wannabe på stört!


måndag 9 september 2013

Och så kom höstterminen

Ny termin, nya utmaningar, nya uppgifter att klara av. Hösten 2013 är här och jag är tillbaka i Lund igen. Termin 5 väntar, med dels fortsättning på förra terminen, dels ett kandidatarbete andra halvan. Jag håller på att försöka komma in i rutinerna igen, med att plugga och att hålla hårt i kalendern för att hinna med allt jag vill ha tid till. För att komplicera till det har jag blivit vald till styrelsemedlem i Bleckhornen, så jag kan nu titulera mig sekreterare och får skåla på §16-skålen som utbringas på alla sittningar med corpset. Jag är glad för förtroendet, jag tror det är en bra merit i framtiden, och framförallt kommer vi i styrelsen ha roligt ihop för vi är ett bra gäng. Bleckhornen är väldigt viktigt för mig så det ska bli intressant att vara en del av "de som bestämmer".

Dessutom har jag flyttat in i en lägenhet! Jag har alltså lämnat korridoren där jag bott i två år (hejdå kök som någon annan stökat till) och bor nu i en 1,5a med pentry (hej kök som jag själv stökat till). Här är ganska rörigt sen flytten, och jag har inte särskilt många möbler än, men jag trivs redan. Området verkar också väldigt trevligt, och jag har nerförsbacke till skolan vilket är ett stort plus!

När jag har blivit frisk från min förkylning ska jag gå och köpa kort på Gerdahallen också. De har utökat antalet pass av min favorit Funktionell Träning, superbra! Jag planerar att vara helt frisk på onsdag. Och om jag planerar något så ska det bli så, det är det hela hösten bygger på.


Föreläsningar blir extra bra med kaffe i pausen.
Det känns på nåt sätt extra fint att köpa kaffe när man får en sån här mugg.

onsdag 24 juli 2013

En semesterdag

Eftersom jag bara jobbar 70%, uppdelat på fem dagar ena veckan och två dagar andra, är jag alltså ledig ganska många dagar varannan vecka. Dessa dagar är mina semesterdagar, jag har sommarlov ut i fingerspetsarna när jag inte är på jobbet.

I tisdags var en sådan dag, och den var så himla fin. Jag började med att springa en runda på Galgberget på förmiddagen och invigde mina nya löparskor. De är väldigt färgstarka, jag tror att de ingår i mitt "nya" jag som vågar ta för sig av livet och inte måste passa in. Solen sken från en helt klarblå himmel allt varmare och jag pustade ut i skuggan av syrenhäcken i trädgården.

När solen stod som högst åkte jag tillsammans med Fina och Markus till Ica för att köpa varsin salladslunch. Sedan parkerade vi oss i en sanddyn i Vilshärad och hade skönt i solen. Det blev ett dopp också, 22 grader i vattnet.

På kvällen åkte vi in till stan för att lyssna på vokalgruppen Charad som sjöng på Tillsammans nere vid Nissan. Det var fullt med folk, varav hur många som helst som vi känner från gymnasiekören vi var med i. Charad var också med i den kören, därav uppslutningen. Vi lyckades få ett bord längs med räcket mot Nissan, en drink i handen och skön a capella-sång satte den perfekta pricken över i på min dag.

 

måndag 22 juli 2013

Dotter till en biodlare

Efter att ha jobbat hela helgen har jag njutit av ledighet idag. Jämfört med en jobbdag blev det sovmorgon eftersom jag sov ända till halv åtta, tidigt kan tyckas men jag skulle få följa med på äventyr. Efter frukost följde jag med pappa för att skatta honung. Det innebär att man tar skattlådor (honungslådor) från kuporna för att kunna slunga (centrifugera ut honungen ur vaxkakorna) och ta vara på honungen.

Det halländska landskapet är vackert, vi körde norrut från Halmstad på lite mindre vägar mellan mognande fält och vackra gårdar och hus. Solen strålade redan från en klarblå himmel, trots att klockan bara var strax efter åtta var det redan över 20 grader. Senare på dagen blev det nästan uppåt 30 grader varmt så det var bra att vi startade tidigt.

Pappa är sedan några år yrkesbiodlare och har ganska många bisamhällen så därför har han grejer som gör det hela lite mer effektivt. Bland annat har en lövblås som han blåser bort bina från skattlådorna med! Luften blir helt full av bin och surret är helt enormt, så mäktigt. Det lustiga är att bina inte alls är aggressiva, de bara flyger runt kring kuporna och försöker förstå vad som just hände. Men det är ganska skönt att ha en bidräkt på sig ändå, för säkerhets skull.


Pappa Biodlaren i arbete i bigården


Kaffepaus i gröngräset


Jag själv i min bidräkt bredvid kupan som står i vår trädgård

tisdag 16 juli 2013

Förkylning

På torsdagen på Gotland vaknade jag med ont i halsen och var lite mosig. Jag borde ha sagt till mig själv att det var uteslutet att springa sista etappen på Gotlands tredagars, men istället gick jag ut med inställningen att "ta det lugnt, det är okej att bryta". Vilket jag också gjorde då min sjätte kontroll inte satt där jag letade. På fredagen var därför dunderförkylningen ett faktum och även om den går åt rätt håll har jag varit hemma från jobbet både igår och idag. Tråkigt att vara sjuk, men det känns skönt att jag valt bort Oringen i år. Den är nästa vecka (i Boden) vilket hade gjort den här förkylningen än mer olämplig.
Eftersom jag mest drösar runt här hemma med min snuva underhåller jag mig med att sy på en klänning.

söndag 14 juli 2013

Gotlands tredagars

I veckan har jag varit med klubben och nästan hela familjen (Ida jobbade) på Gotland för att springa en tredagarstävling. Resan var som ett tack för vårt engagemang på Oringen förra året och klubben stod för både logi och anmälningsavgift till tävlingarna.

Färjan avgick från Oskarshamn och tog tre timmar. Jag var mycket tacksam att jag kom ihåg att ta åksjuketablett på morgonen för vågorna var ur min landkrabbe-synvinkel ganska höga och det gungade rejält.

När vi steg i land i Visby åkte vi in till innerstan där vi spankulerade lite och åt lunch på en uteservering. Solsken och ledig, kan det bli bättre?

Söderport i Visbys ringmur



Vi bodde på Lummelunda vandrarhem nästan allihop, ungefär 70 personer följde med så vi fyllde hela vandrarhemmet själva. Vandrarhemmet ligger nästan ända nere vid havet, och solnedgången på kvällen var magiskt vacker.

Utsikt från vandrarhemmets terrass


Promenad vid vandrarhemmet i solnedgången

Så var det dags för tävling, det vi åkt till Gotland för. Vi hade hört en del om att det skulle vara ganska svårorienterat och dessutom mycket rosor som undervegetation så det var en viss nervositet innan start. Kartorna vi sett kvällen innan såg ganska svåra ut, men vi hade läst PM och hade kompasser. "Hur svårt kan det vara?"


Terrängbeskrivning
Terrängtyp: Skogsmark med i huvudsak barrskog med stora öppna partier. Området genomkorsas av stigar och stängsel.
Kupering: Ingen kupering. Framkomlighet: Överlag mycket god framkomlighet, utom vissa områden med begränsad framkomlighet.
 
Det var vad det stod i PM. Det de hade kunnat tillägga var att det inte gick att i naturen se skillnad på grönt (tät skog), vitt ("vanlig" skog) och gult (öppen mark). När jag gav mig ut i skogen, i trygg förvissning om att bli uppfångad av en tätskog, upptäckte jag snart att jag inte kunde läsa efter de färgerna, det gick liksom inte att se någon gräns mellan områdena. Tät enskog är inget jag rekommenderar att försöka forcera, det sticks...


Klubbens flagga på TC med allas ryggsäckar runt


I stort sett gick orienteringen dåligt, jag bommade väldigt mycket. Det var jag dock inte ensam om, som en tröst mitt i eländet. Nej, springa orientering på Gotland vet jag inte om jag ger mig på igen. Åka till Gotland och turista kan jag däremot tänka mig, så himla fint!
 
Raukar i Lergravs naturreservat
 
 
På ett café alldeles intill havet
Drottens kyrkoruin, Visby
Fiskargränd i rosornas stad Visby
Långbord på vandrarhemmets terass

Hejdå Gotland!