Påsklov!

Just nu sitter jag hem-hemma vid köksbordet, lyssnar på radio och njuter av att ha påsklov! Egentligen står det "lästid" på schemat, och jag har böckerna på bordet bredvid mig, men jag ligger helt okej i fas med pluggandet så jag tillåter mig att prokrastinera en aning.

I söndags var mamma och jag ute och joggade tillsammans. Soffan var väldigt skön att sitta i men vi sa till varandra att vi måste ut åtminstone tio minuter, och det var ju svårt att säga emot. Vädret var ganska skönt, inte så kallt som jag trodde, och vi kom in drygt 30 minuter senare efter en väl genomförd tiominutersrunda :)

I måndags morse gjorde jag nåt som jag inte visste att jag kunde, nämligen befann mig på gymmet på friskis 06:30... Det gick förvånansvärt bra, både att gå upp och att träna. Det var en väldigt skön känsla att sätta mig vid köksbordet med böckerna vid nio på förmiddagen och redan ha tränat färdigt! Dock behövde den tidiga morgonen kompenseras med en sovstund i soffan lite senare på förmiddagen, vilket för övrigt var jätteskönt.

Vi har ett helt underbart väder och har haft hela veckan, så igår var jag ute på solskenspromenad. Jag strosade lite, kollade några av pappas bikupor så att de stod upp och så, fotade en napp på ett träd och allmänt njöt av solen.


På kvällen var jag med på klubbens intervallträning på Galgberget för första gången i år (tror jag). Kilometerintervaller på elljusspåret stod på programmet, efetrsom jag har haft ont i halsen och inte tränat som jag velat tog jag det lite lugnt och sprang totalt 4 st av 8 möjliga. Efteråt gick vi till Bulls och var med på pubquiz, mycket trevligt!



Världspoesidagen 2013

Jogg.se

Jag gillar jogg.se och framförallt träninsdagboken. För mig fungerar den litegrann som motivation att träna, det ser ju inte bra ut med en tom vecka. Tyvärr har det varit lite tomt nu på sistone med halsontet, men som ni ser var jag på gymmet igår =)

Bröd i långpanna

Förra veckan tränade jag fyra gånger om man räknar med tävlingarna (och det gör jag), men den här veckan har jag gått med småont i halsen... Och jag vågar inte träna med det, så det har blivit en vecka i princip utan träning... Jag provade Pilates på Gerdahallen i måndags, vilket var trevligt, men annars har det bara blivit vardagsmotion den här veckan.

Igår provade jag att baka ett bröd i långpanna till en knytis, och det blev så lyckat att jag ville baka lite till mig själv så jag bakade idag också:

Receptet hittade jag här: http://www.alltommat.se/recept/Langpannebrod-6686

Hallandspremiären!

Så var det då dags för säsongspremiär, Hallandspremiären avgjordes i helgen. Halmstad OK var arrangörer till lördagens medeldistans så jag sprang Kattegattnatt på fredagen och långdistansen på söndagen.

På fredageftermiddag satte jag mig därför återigen på tåget mot Halmstad, laddad till tusen efter att ha promenerat genom ett Lund fyllt av blommande vintergäck och snödroppar. Hemma i Halmstad hade våren inte kommit lika långt, fyra vintergäck spanade försiktigt upp i kylan.

 

Kattegattnatt 2013, D21K

På kvällen var det riktigt kallt och känseln i fingrarna försvann innan jag sprang till start... Trots det gick det bra att springa, jag kände mig pigg och fokuserad. Banan var förhållandevis enkel och inleddes i ett bostadsområde fast med kontrollerna utanför gatlyktans sken, men det var skönt för självförtroendet att komma igång och känna ett flyt. På väg till kontroll fem kom känseln tillbaka även i tummen som kompassen sitter på, värken när blodet kommer tillbaka är ju inte av denna värld. Tack och lov behövde jag inte tänka då, det var bara att springa och härda ut.

Min plan för tävlingen var att springa när jag var säker men ta det väldigt lugnt så fort jag närmade mig kontrollen, allt för att säkra kontrolltagningen. Fokus låg inte på tider och placeringar utan på att göra orienteringen bra. Därför stegade jag ganska mycket från säkra punkter in mot kontrollen, och det funkade! Jag kom trea, dvs sist, några minuter efter men jag följde min plan hela vägen och hade roligt, så jag var himla nöjd efteråt.






På lördagens tävling satt jag i sekretariatet (inomhus!!) och var hemskt nöjd med att slippa stå ute i kylan. Där var ett stillsamt kaos hela tiden för det var en hel del ny teknik inblandad och bara några som kunde, men Karin och jag lärde oss litegrann om programmet och kunde göra både brickändringar och skriva ut pristagarlistor i slutet av dagen. Däremellan satt vi och sa "Eva (eller vad nu löparen framför oss hette), du är godkänd" ï utstämplingen.

Söndag morgon, termometern visade sex minusgrader. En perfekt morgon att stanna i sängen med andra ord. Eller ta sig upp, dra på sig tävlingskläderna och åka ut till Plönninge igen för att springa långdistanstävlingen. Vägen till start var fruktansvärd, visserligen bara en kilometer men det blåste kraftig, iskall motvind och fingrarna försvann i ett nafs och återkom någonstans strax innan jag skulle starta. Som tur var sken solen och inne i skogen var det lä.



Hallandspremiären 2013 långdistans, D21K

Planen för tävlingen var densamma som i fredags, men att våga springa på mer när jag var säker. Orienteringen flöt på bra så när som på till kontroll fem där jag gjorde ett parallellfel och gick upp på tok för tidigt på höjden.

När jag gick tillbaka ner igen för att läsa in mig kom det en farbror med sönderslagen kompass och blod över kartan och sig själv, han hade ingen aning om var han var och var nog lite skärrad. Efter en stunds klurande (1. Han hade en annan kartskala än jag, och kartan uppochner eftersom han inte hade någon kompass. 2. Jag visste ju inte heller exakt var jag var, annars hade jag ju inte bommat....) lyckades jag hitta på ett ungefär på hans karta var han var och skickade ut honom till en väg i närheten så han skulle kunna läsa in sig bättre.

Jag gjorde några ytterligare småkrokar, men också några riktigt bra kontrolltagningar och när jag kom i mål var jag sammantaget mycket nöjd med min insats. Jag var dessutom bara en knapp minut från andraplatsen, jag kom på fjärdeplats, och den minuten var ju medmänsklighet så det känns bra :)

Idag har jag en fantastisk träningsvärk i i stort sett hela kroppen, förvånansvärt mycket i ryggen men såklart även i ben och höfter. Jag är dessutom mycket motiverad att träna på, det ger ju uppenbarligen resultat! Härlig känsla!

Varför träning?

Idag var jag på funktionell träning igen, det har blivit lite av mitt favoritpass. Det var med den energiska tjejen som ledde det första passet jag var på, och tiden sprang iväg medan jag var koncentrerad på att ha rätt teknik i övningarna och samtidigt ta i. Jag är mycket stolt över att jag klarade hela passet med viktplattan som väger 5 kg, första passet hade jag 2,5 kg hela passet så det märks förbättring!
Efteråt var jag hög på endorfiner, träning och livet! Jag cyklade hem i mörkret med huvudet fullt av solsken, och mådde så himla bra.

Då började fundera på varför jag egentligen tränar. Det känns som att det är en förutsättning för att klara något jag tagit mig för, att samtidigt veta varför jag vill klara av det. Jag tror att det gäller egentligen hela livet, för att kunna motivera oss att göra saker som är svåra eller jobbiga ur ett kort perspektiv måste vi ha en bild av vad det ska leda till. Målet kan vara en examen, en jorden-runt-resa, drömkroppen eller vad som helst egentligen, stort som litet.

Varför ska man träna överhuvudtaget? Idag är det mer eller mindre en sanning i samhället att träning = bra, men är det verkligen så att all träning är bra oavsett? Jag tror att träning är bra om man tränar av rätt anledning. Träna av rätt anledning är att träna för att uppnå ett mål.
Träna för att må bra, för att sänka blodtrycket, gå ner i vikt, gå upp i vikt, bli snabbare, vinna vm-guld, undvika skador, slå personbästa, fördriva tid, orka med vardagen, orka med fritiden, orka med livet!

Alla mål är bra mål, så länge man på något sätt att det här är ett mål som JAG vill nå för att JAG mår bra av det. Vad omgivningen tycker är av mindre vikt, även om det ofta påverkar. Att träna är bra och viktigt för hälsan, men för att träning ska göra nytta fullt ut tror jag att man måste börja hos sig själv och hitta viljan. Under tiden kan man njuta av solskenet :)

Vårkänslor!

I fredags var nog första riktiga vårdagen. Det var strålande solsken redan när jag steg upp vid sju, och mitt leende var brett när jag cyklade till skolan. Det kändes som att jag ville krama hela världen! På vägen hem från skolan tvärnitade jag i nerförsbacken ner mot Kung Oskars bro, för där i vägkanten blommade vintergäck!

 

 

Helgen tillbringade jag i Halmstad, med löprunda med mamma på lördag förmiddag. Vi satte på ol-skorna med ståldubb eftersom det fortfarande var ganska isigt uppe på Galgberget och det kändes väldigt bra att ut och springa förmiddagen så vi hade resten av dagen kvar. Vädret var inte så skoj, men vad gör det?

 

I söndags följde jag med Markus och hans familj till Tylöhus och åt brunch, fint må jag säga. Där fanns mycket god mat och dessutom ett dessertbord som jag provade mig runt, sedan behövde jag inte äta mycket mer den dagen ;)

 

Lite dessert är aldrig fel, mycket dessert är ofta rätt det också