onsdag 24 juli 2013

En semesterdag

Eftersom jag bara jobbar 70%, uppdelat på fem dagar ena veckan och två dagar andra, är jag alltså ledig ganska många dagar varannan vecka. Dessa dagar är mina semesterdagar, jag har sommarlov ut i fingerspetsarna när jag inte är på jobbet.

I tisdags var en sådan dag, och den var så himla fin. Jag började med att springa en runda på Galgberget på förmiddagen och invigde mina nya löparskor. De är väldigt färgstarka, jag tror att de ingår i mitt "nya" jag som vågar ta för sig av livet och inte måste passa in. Solen sken från en helt klarblå himmel allt varmare och jag pustade ut i skuggan av syrenhäcken i trädgården.

När solen stod som högst åkte jag tillsammans med Fina och Markus till Ica för att köpa varsin salladslunch. Sedan parkerade vi oss i en sanddyn i Vilshärad och hade skönt i solen. Det blev ett dopp också, 22 grader i vattnet.

På kvällen åkte vi in till stan för att lyssna på vokalgruppen Charad som sjöng på Tillsammans nere vid Nissan. Det var fullt med folk, varav hur många som helst som vi känner från gymnasiekören vi var med i. Charad var också med i den kören, därav uppslutningen. Vi lyckades få ett bord längs med räcket mot Nissan, en drink i handen och skön a capella-sång satte den perfekta pricken över i på min dag.

 

måndag 22 juli 2013

Dotter till en biodlare

Efter att ha jobbat hela helgen har jag njutit av ledighet idag. Jämfört med en jobbdag blev det sovmorgon eftersom jag sov ända till halv åtta, tidigt kan tyckas men jag skulle få följa med på äventyr. Efter frukost följde jag med pappa för att skatta honung. Det innebär att man tar skattlådor (honungslådor) från kuporna för att kunna slunga (centrifugera ut honungen ur vaxkakorna) och ta vara på honungen.

Det halländska landskapet är vackert, vi körde norrut från Halmstad på lite mindre vägar mellan mognande fält och vackra gårdar och hus. Solen strålade redan från en klarblå himmel, trots att klockan bara var strax efter åtta var det redan över 20 grader. Senare på dagen blev det nästan uppåt 30 grader varmt så det var bra att vi startade tidigt.

Pappa är sedan några år yrkesbiodlare och har ganska många bisamhällen så därför har han grejer som gör det hela lite mer effektivt. Bland annat har en lövblås som han blåser bort bina från skattlådorna med! Luften blir helt full av bin och surret är helt enormt, så mäktigt. Det lustiga är att bina inte alls är aggressiva, de bara flyger runt kring kuporna och försöker förstå vad som just hände. Men det är ganska skönt att ha en bidräkt på sig ändå, för säkerhets skull.


Pappa Biodlaren i arbete i bigården


Kaffepaus i gröngräset


Jag själv i min bidräkt bredvid kupan som står i vår trädgård

tisdag 16 juli 2013

Förkylning

På torsdagen på Gotland vaknade jag med ont i halsen och var lite mosig. Jag borde ha sagt till mig själv att det var uteslutet att springa sista etappen på Gotlands tredagars, men istället gick jag ut med inställningen att "ta det lugnt, det är okej att bryta". Vilket jag också gjorde då min sjätte kontroll inte satt där jag letade. På fredagen var därför dunderförkylningen ett faktum och även om den går åt rätt håll har jag varit hemma från jobbet både igår och idag. Tråkigt att vara sjuk, men det känns skönt att jag valt bort Oringen i år. Den är nästa vecka (i Boden) vilket hade gjort den här förkylningen än mer olämplig.
Eftersom jag mest drösar runt här hemma med min snuva underhåller jag mig med att sy på en klänning.

söndag 14 juli 2013

Gotlands tredagars

I veckan har jag varit med klubben och nästan hela familjen (Ida jobbade) på Gotland för att springa en tredagarstävling. Resan var som ett tack för vårt engagemang på Oringen förra året och klubben stod för både logi och anmälningsavgift till tävlingarna.

Färjan avgick från Oskarshamn och tog tre timmar. Jag var mycket tacksam att jag kom ihåg att ta åksjuketablett på morgonen för vågorna var ur min landkrabbe-synvinkel ganska höga och det gungade rejält.

När vi steg i land i Visby åkte vi in till innerstan där vi spankulerade lite och åt lunch på en uteservering. Solsken och ledig, kan det bli bättre?

Söderport i Visbys ringmur



Vi bodde på Lummelunda vandrarhem nästan allihop, ungefär 70 personer följde med så vi fyllde hela vandrarhemmet själva. Vandrarhemmet ligger nästan ända nere vid havet, och solnedgången på kvällen var magiskt vacker.

Utsikt från vandrarhemmets terrass


Promenad vid vandrarhemmet i solnedgången

Så var det dags för tävling, det vi åkt till Gotland för. Vi hade hört en del om att det skulle vara ganska svårorienterat och dessutom mycket rosor som undervegetation så det var en viss nervositet innan start. Kartorna vi sett kvällen innan såg ganska svåra ut, men vi hade läst PM och hade kompasser. "Hur svårt kan det vara?"


Terrängbeskrivning
Terrängtyp: Skogsmark med i huvudsak barrskog med stora öppna partier. Området genomkorsas av stigar och stängsel.
Kupering: Ingen kupering. Framkomlighet: Överlag mycket god framkomlighet, utom vissa områden med begränsad framkomlighet.
 
Det var vad det stod i PM. Det de hade kunnat tillägga var att det inte gick att i naturen se skillnad på grönt (tät skog), vitt ("vanlig" skog) och gult (öppen mark). När jag gav mig ut i skogen, i trygg förvissning om att bli uppfångad av en tätskog, upptäckte jag snart att jag inte kunde läsa efter de färgerna, det gick liksom inte att se någon gräns mellan områdena. Tät enskog är inget jag rekommenderar att försöka forcera, det sticks...


Klubbens flagga på TC med allas ryggsäckar runt


I stort sett gick orienteringen dåligt, jag bommade väldigt mycket. Det var jag dock inte ensam om, som en tröst mitt i eländet. Nej, springa orientering på Gotland vet jag inte om jag ger mig på igen. Åka till Gotland och turista kan jag däremot tänka mig, så himla fint!
 
Raukar i Lergravs naturreservat
 
 
På ett café alldeles intill havet
Drottens kyrkoruin, Visby
Fiskargränd i rosornas stad Visby
Långbord på vandrarhemmets terass

Hejdå Gotland!


 


 

torsdag 4 juli 2013

Träningssammanfattning juni

 
Nu har jag lagt in juni-träningen i träningsdagboken och kan konstatera att sedan jag kom hem till Halmstad har träningsdosen höjts rejält. Mycket tack vare cykeltransport fram och tillbaka till jobbet, men också pga trevligt träningssällskap och att jag inte har någon tenta hängande över mig som tar tid. Totalt i juni blev träningstiden dryga 17 timmar, vilket för mig är väldigt mycket och jag är supernöjd! Jag är riktigt peppad att öka ytterligare i juli, det borde vara möjligt. Jag ska försöka få in mer styrketräning för framförallt bålen också (jag vet, allting är mer än noll...), nu ska klippkortet på F&S Halmstad användas!
 
I tisdags visade jag för mig själv att träningen givit resultat då jag satte nytt pers på klubbens testrunda, en (sparsamt) snitslad 4 km-runda i terrängen i Skedalaskog! Det stora målet att komma före pappa får vänta till nästa gång, eftersom även han slog sitt pers och var nästan tre minuter före mig. Extra roligt eftersom han precis en vecka tidigare suckat åt sin gamla tid och konstaterat att så snabbt kommer han aldrig mer att springa... Men det är aldrig försent att börja träna, det är alltid för tidigt att ge upp! :)

måndag 1 juli 2013

Tidig morgon i hemmets tjänst

Jag stiger upp och smyger för att inte väcka de andra som fortfarande sover. Äter frukost, tar en lunchlåda ur frysen och sätter mig på cykeln. Har jag sovit hemma har jag 13 km till jobbet, från Markus bara drygt fyra. Jag cyklar genom staden medan den vaknar. Ännu är det få ute, när jag passerar ut via Tylösand är det bara jag och golfbanans gräsklippare.

Ute på jobbet, byter till en torr tröja och tar mitt schema för dagen. Sätter mig i den vita bilen med kommunlogga på och vrider om nyckeln. Det är dags att möta dagen tillsammans med kunderna.