På förmiddagen hade jag obduktionsundervisning på schemat. Det var första gången jag var med vid en obduktion och det var en mycket märklig situation. Det var väldigt fascinerande och lärorikt att få se, samtidigt kändes det så märkligt att stå vid en människa som för bara några dagar sedan levde. Det var första gången jag såg en avliden person. Det var både mindre läskigt än jag förväntat mig, samtidigt som jag ändå fick gå ut ur rummet två gånger eftersom jag började må illa och kallsvettas (= jag är på väg att svimma = inte så bra).
Jag gillar amanuensernas och läkarnas inställning till det, de vet att det är första gången för de flesta av oss och även om det är obligatoriskt att vara där så behöver man inte delta aktivt på något sätt. (När vi som läkarstudenter får vara med vid en obduktion är det alltid patienter som skulle obducerats oavsett, det är alltså aldrig obduktion bara för vår skull. Vi hade två amanuenser som höll i obduktionen och en ansvarig läkare som granskade efteråt, precis som på en vanlig obduktion.)
På eftermiddagen hade vi föreläsning i Malmö tillsammans med andra halvan av klassen som går i just Malmö. Tåg dit och tillbaka plus anspänningen från förmiddagen gjorde att jag ganska raskt lade ner planerna på att gå och träna. Det är möjligt, till och med troligt, att jag skulle fått en kick av att träna och mått riktigt bra efteråt, men det var helt enkelt bättre att stanna hemma och dricka en kopp te istället.
 |
| Dagens kvällsmat: Tortillapizza med strimlad kalkon och grönsaker |
