Rephelg med corpset

Den här helgen har vi rephelg med orkestern inför vår julkonsert och idag har vi spelat i drygt fem timmar (plus lite pauser däremellan såklart. Med fika såklart!). Halleda vad min läppar värker! Jag tyckte ändå att jag har okej ambis, men eftersom jag i år vågar ta gör mig lite mer och har lite större självförtroende på hornet har jag fått några förstastämmor! (eller ja, tagit några förstastämmor, jag är ju stämledare för horn/euf. Men jag tog några tråkiga stämmor också som kompensation, jag lovar.)Förstastämmor betyder oftast höga stämmor, och höga stämmor betyder att när man tröttnar i läpparna är det bara att pressa ändå! En del förstorar sina läppar med plastikkirurgi, men de borde provat att spela ett brassinstrument först...

Jag fick ett sms från mamma igår, hon undrade om jag äter något hemma hos dem i helgen. Förut skulle det varit ett helt vanligt sms, jag har åkt hem i stort sett de flesta helger sen jag flyttade till Lund för snart två och ett halvt år sedan. Men för några veckor sedan tog mitt förhållande med min pojkvän slut, och samtidigt känner jag mer och mer att jag trivs väldigt bra i Lund. Min lägenhet är ju som sagt numera "hemma", jag har de flesta av mina vänner här och stora delar av mitt liv också. Bleckhornen till exempel.

Jag tänkte på det där med Bleckhornen och hur mycket orkestern faktiskt betyder för mig. Det är egentligen den första grupp med jämnåriga jag fått tillhöra helt utan villkor och utan att vara ett dugg annorlunda än den jag är.  Corpset är helt klart den grupp som kommit mig närmast om hjärtat, och jag ser framemot rephelgens dag två imorgon! Ikväll har jag suttit/legat på min soffa, ätit räkmacka och stickat. Jag har tända ljus och jag njuter av hur tyst det är. För även om orkestern är underbar så låter den en hel del! Men det är ju också tanken :)

Räkmackor och tända ljus, lugnt och skönt är underbart!